torsdag 25 februari 2010

Undersökningen fortsätter

Kära dagbok!

En del har hänt. Erasmus ville att jag skulle undersöka korståget som kommit till Altdorf. I korståget finns en gosse. Han har egendomliga krafter. Erasmus vill veta mer. Jag fick själv besluta hur jag skulle gå till väga. Jag hörde mig för. I korståget fanns ett sällskap som kanske kunde hjälpa mig. Så tänkte jag. En hette Orzad. Han hade någon slags kult. Där kunde jag kanske komma med.

Men jag tvekade. Jag har ingen erfarenhet av sådant. Kulten lät obehaglig. Jag skulle var tvungen att skära mig i bröstet. Jag funderade på en illusion. Hade jag varit skickligare hade det säkert gått. Jag tvekade alldeles för länge. Jag höll mig sysselsatt i ett par dagar med småsaker. En sådan sak var att hjälpa lord Frederick med hans så kallade forskning. Jag är inte imponerad av lord Fredericks forskning. Den är förvirrad och dyr och kommer aldrig att leda någonstans. Men jag tror han betalar oss bra.

Men när jag satt där kom några in. Det visade sig vara de där jag tänkte kontakta från korståget. Vilket sammanträffande kan man tänka. Men såklart hade Erasmus planerat det. Men hur kunde han veta att jag skulle gå dit just då? Och att de andra skulle dyka upp just den här dagen? Han vet vad jag ska göra innan jag vet det själv.

Orzad kom in. Han såg inte klok ut. Det blev bråk om pengar direkt. Frederick verkar tycka att Orzad är viktig. Jag har ingen erfarenhet av dvärgar. Men jag är tveksam han verkar inte klok. Nån var anställd av nån. Jag förstod inte mycket. Jag var inte alls förberedd. Jag tror jag gjorde ett dåligt intryck. Jag stammade igen trots att jag lovat mig själv att sluta med det. Dom måste tyckt jag var ett barn.

Jag lyckades lista ut en hel del. Mest intressant var att Genoas vän Brock förvandlats till en get. Och försvunnit i kloakerna. Jag anade ett samband med min andra undersökning. Men vad vet Erasmus?

Vi gick till Estlemann för att undersöka en ledtråd. Bokhandeln brann. Vi hamnade i kloaken därunder. Jag och Genoa var ensamma där. Jag letade efter något som jag kunde göra självlysande. Jag hade inget bra. Men så tog jag pipan jag hittat. Genoa anmärkte att Brock haft just en sådan pipa. Jag sa just ingenting. Men det är klart att pipan är Brocks. Och att det är Brock som förvandlats till ett människoätande monster. En get. Sådant kan hända. Jag har läst om det.

Varför skickade Erasmus mig på just det uppdraget? Och varför ordnade han så att jag träffade Genoa? Och fick höra om Brock? Han måste känna till vad som hänt. Och jag tror han känner till pipan. Han gör det här för att jag ska veta att han vet. Jag borde lämna ifrån mig pipan. Antagligen känner han till min dagbok. Han har säkert läst den. Jag borde förstöra den.

1 kommentar:

  1. Piprökning lugnar sinnet, stor som liten, extra väl med korstågstobak.

    SvaraRadera