onsdag 11 maj 2011

Anteckning

Jag drömde att jag var på arenan, jag var ensam, det var inte ens någon publik, det var natt, mörkt, jag famlade mig fram, först gående, sedan på alla fyra. Jag letade efter något, jag visste inte vad, jag var rädd, jag kände mig hotad, jag kröp fram och kände på marken med mina händer. Då bröt månen fram ur molnen och det blev ljust, jag såg bra, jag blev lugn. Något glittrade i månljuset, något litet, halvt begravt, kunde inte se vad det var! Men det var vackert, sinnligt, jag kröp närmare, men precis när jag skulle se vad det var vaknade jag. Jag kände mig alldeles lugn, avslappnad, som en stillhet i kropp och sinne. Jag minns var föremålet låg, jag vet vad jag måste göra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar